Plantering & Skötsel av Klängväxter

Ta hand om dina kläng & klätterväxter – Läs om skötsel, plantering & beskärning av kläng & klätterväxter.

SÅ HÄR GÖR DU MED KLÄNG & KLÄTTERVÄXTER

Kläng- och klätterväxter ger mycket grönska samtidigt som de tar lite odlingsmark i anspråk. De är fenomenala på att klä in stora ytor, dölja tråkiga konstruktioner och mjuka upp intrycket av hårda material. De kan växa mot husväggar, spaljéer eller i större prydnadsbuskar och runt trädstammar. De kan klänga på staket, breda ut sig i slänter, hänga över murar samt fungera som marktäckare. Vill man ha klätterväxten i buskar och runt trädstammar måste man provgräva och se att planteringsgropen blir stor nog för växten att trivas i. Vissa träd har rotsystem som konkurrerar för mycket om vatten och näring, plantera t ex aldrig under björk, lönn och gran. Starkväxande klätterväxter kräver stadiga träd som underlag, och träd som dessutom tål att skuggas. En del klätterväxter tar sig själva upp med hjälp av speciella häftorgan, andra behöver något stöd att slingra sig runt eller klänga på. Obs! Klätterrosor behandlas i växtrådet Rosor. Klematis och eldkrasse beskrivs längre ner i denna guide.

VÄXTPLATS
Flertalet kläng- och klätterväxter går bra i både sol och halvskugga, några är särskilt skuggtåliga. Nedan ges några förslag på växter för sol respektive skuggläge. Sol: blåregn, bokharabinda, eldkrasse, humle, kameleontbuske, kaprifol, klätterhortensia, engelmannsvin, rostvin, rådhusvin. Skenhortensia i sol–halvskugga. Skugga: guldhumle, kameleontbuske, klätterbenved, klätterhortensia, murgröna, pipranka, vildkaprifol, vintertry.

JORD
De flesta kläng- och klätterväxter vill ha en lucker, mullrik och fukthållande jord med ett jorddjup på minst 40–50 cm. Eventuella krav anges vid den enskilda växten. Förbättra sandig eller lerig jord med en tredjedel kompost, barkmull, planteringsjord eller gödslad torv. Öppna och lufta alltid jordsäckarna före användning. Torv fuktas väl innan den blandas med övrig jord.

GÖDSLING
Grundgödsla i samband med plantering med ca en halv säck förmultnad kogödsel och en näve benmjöl per planta. Mylla ner gödselmedlen ytligt. En väletablerad klätteräxt klarar sig oftast bra utan extra gödsel. Vårt råd är att varje år tillföra kompost och benmjöl. Det ger jorden en god mullhalt och näring som löser ut i långsam takt. Är jorden mager eller tillväxten svag tillför man kväve i någon snabbverkande form t ex Chrysan, blodmjöl. Gödsla med detta en gång tidigt på våren och en gång på försommaren.

PLANTERING
Plantera inte för nära husväggar då jorden ofta är torr intill grund och takutsprång. Vid plantering intill träd, sätt klätterväxten ca 50 cm från stammen och luta plantan inåt. Sänk ner hela klumpen i en hink med vatten i ca 5 minuter. Gräv en rejäl bädd, minst 40 cm djup och lika bred. Tag försiktigt bort kruka eller emballage. Sätt ner plantan så att klumpkanten kommer 2–3 cm under jordytan, fyll på med jord och vattna ordentligt. Ett ungefärligt planteringsavstånd mellan två plantor är 1,5–2 m. För att snabbt ge vind- och insynsskydd kan man plantera något tätare.

BESKÄRNING
De flesta kläng- och klätterväxter behöver endast beskäras om de blivit för utrymmeskrävande (undantag bl a blåregn, se vidare under växtbeskrivningarna). Akebia, kameleontbuske, klätter- och skenhortensia samt pipranka beskärs under juli, augusti, september (JAS). Rostvin beskärs i november eller under JAS. Övriga gallras och klipps efter behov på våren.

ODLA I KRUKA
Ska du odla kläng-/klätterväxten i kruka så är det viktigt med ett rejält stort kärl och dränering i botten. Vinterisolering och extra härdiga växter behövs för övervintring utomhus. Läs mer om detta i växtrådet ”Fleråriga växter i kruka”. Några förslag på kläng- och klätterväxter för kruka: gulbladig humle, akebia, småbladig klätterhortensia, gulbrokig klätterhortensia, månfröranka. Många klematis går bra att odla i kruka, läs mer i Klematis-rådet.

BESKÄRNINGSGRUPPER FÖR KLEMATIS

Beroende på blomningstid indelas klematis i tre beskärningsgrupper

Beskärningsgrupp 1
Hit hör klematis som har sin huvudblomning under tidig vår på gammal ved (april–maj). Ingen större beskärning krävs, endast torra, döda grenar tas bort under våren (vänta tills det går att se skillnad mellan levande och döda grenar). Generellt kan man säga att dessa klematis inte behöver beskäras. Beskärning kan dock bli nödvändig pga utrymmesskäl eller då plantan blivit kal nedtill eller risig. Då utför man föryngringsbeskärning; alla gamla grenar beskärs hårt, ca 15–30 cm från marknivå, och lämplig tidpunkt för detta är direkt efter huvudblomningen på våren. Då hinner klematisen växa under sommaren och därmed bilda blomanlag till kommande vår. Om man beskär en klematis i denna grupp hårt under vår eller höst resulterar det i en fin buskig växt men att blomningen uteblir kommande vår. Enstaka blommor kan dock visa sig under sensommaren.

Beskärningsgrupp 2
Hit hör klematis som blommar under vår och tidig sommar (maj och juni) på gammal ved. Vissa kommer även med en andra blomning i augusti och september (remonterar). En generell regel för beskärning av klematis i grupp 2 är: Ju mer gammal ved som skärs bort ju färre blommor får man. Endast döda och svaga grenar putsas bort under våren (vänta tills det går att se skillnad mellan levande och döda grenar). Börja uppifrån och arbeta dig neråt. Vissa sorter i beskärningsgrupp 2 blommar om senare under sommaren och denna andra blomning kommer på årsskotten (de skott som växer ut under sommaren). Dessa klematis kan även klassas och beskäras enligt grupp 3 men då uteblir den tidiga blomningen. För att stimulera tillväxten efter den första blomningen kan man putsa/beskära tillbaka de skott som har blommat under försommaren (sommarbeskärning). OBS! Hård beskärning av en klematis som enbart blommar under vår och tidig sommar resulterar i utebliven blomning det året. Sorter av klematis som har fyllda blommor bildar endast dessa på fjolårsveden och halvfyllda eller enkla blommor på årsskotten.

Beskärningsgrupp 3
Till beskärningsgrupp 3 hör de sorter som blommar på årsskotten. Klematis i denna grupp ska beskäras hårt varje år under höst, senvinter eller tidig vår. Plantan svarar med att producera nya kraftiga skott som blommar rikligt. Beskärs rakt av, 15–30 cm från marknivå.

GÖR SÅHÄR MED KLEMATIS

I klematissläktet finns ett stort antal arter och sorter med en fantastisk variation i blommornas storlek, form och färg. Vanligtvis delar man in dem i stor- och småblommiga och i båda dessa grupper hittar man tidig- och senblommande sorter. De flesta klematis har ett ”klättrande” växtsätt dvs de klänger sig upp med hjälp av omslingrande bladskaft som de krokar runt grenar, spaljéer osv. Någon form av stöd är nödvändigt. Det finns även låga örtartade typer med växtsätt som en vanlig perenn, men i detta växtråd behandlas endast de klättrande sorterna. Klematis har liksom andra kläng- och klätterväxter ett stort användningsområde. Att samplantera den med andra växter är ofta mycket effektfullt, t ex låta en klematis drapera sig över en prydnadsbuske, väva sig in i en klätterros eller smycka en trädstam. Eller sätt ihop två olika klematissorter i en snygg färgkombination eller för att få utdragen blomtid. Att odla klematis i kruka för balkong eller terrass går utmärkt, tips på sorter hittar du i slutet av växtrådet.

VÄXTPLATS
Klematis kan växa i både sol och skugga. I skugglägen är framförallt de småblommiga sorterna lämpliga, i sol och halvskugga kan i stort sett alla klematis odlas. Heta gassiga platser bör undvikas pga risk för torka. Intill en solexponerad husfasad är det ofta varmt, torrt och väldränerat och inte alltid så lämpligt för en klematis. Klematis vill gärna ha ”sval” jord och det kan man skapa genom att plantera en låg eller halvhög perenn framför som skuggar marken. Vill man ha klematis växande i buskar och runt trädstammar måste man provgräva så att man får en planteringsgrop som är stor nog för den att trivas i. Vissa träd har rotsystem som konkurrerar för mycket om vatten och näring, plantera t ex aldrig under björk, lönn och gran.

JORD
Jorden ska vara mull- och näringsrik, väldränerad och ha ett jorddjup på minst 50 cm. Förbättra såväl sandig som lerig jord med en tredjedel kompost, barkmull eller planteringsjord. Klematis klarar att växa i många jordtyper bara det inte är för torrt. De är med andra ord goda sällskapsväxter åt såväl rosor (som gillar lite mer kalkrikt) som rododendron (som vill ha lägre pHvärde).

GÖDSLING
Grundgödsla med ca en halv säck förmultnad kogödsel och en näve benmjöl per planta. Mylla ner gödselmedlen ytligt. En väletablerad klematis kan klara sig bra utan extra gödsel. Vårt råd är att varje år tillföra kompost och benmjöl. Det ger jorden en god mullhalt och näring som löser ut i långsam takt. Är jorden mager eller tillväxten svag tillför man kväve i någon snabbverkande form under vår–försommar, t ex Chrysan, blodmjöl. Storblommig klematis har större näringsbehov än småblommiga. Gödsla dessa varje vår med Chrysan eller benmjöl, därtill gärna en giva efter midsommar. Klematis som växer intill träd eller buskar kräver extra omsorg med näring och vatten de första åren.

PLANTERING
Börja med att doppa krukan i en hink med vatten några minuter så att den blir ordentligt genomfuktad. Gräv en rejäl bädd, minst 40 cm djup och lika bred. Tag bort krukan och sätt ner plantan i gropen så att övre delen av klumpen kommer i nivå med markytan. Fyll på med hälften av jorden och vattna ordentligt (ca 20 l). Fyll på resterande jord – närmast rothalsen gärna sand eller grus – och tryck till försiktigt. Rankorna bryts lätt så hantera plantan varsamt. Planteringsavstånd mellan klematisplantor som ska växa utmed t ex ett plank 1–1,5 m. Klematis som ska växa invid en husvägg eller upp i ett träd bör ha ett avstånd på minst 50 cm till vägg respektive stam.

BESKÄRNING
Klematis ska beskäras i samband med plantering vår och sommar, eller – vid höstplantering – våren efter. Korta in till 20 cm. Detta kan kännas hårt men är viktigt för att bygga upp ett kraftigt rotsystem, för att skapa balans mellan rot och ovanjordiska delar och för att få en buskig planta! Vad gäller beskärning åren framöver är det olika beroende på art och sort. I korthet lyder rådet att vår- och försommarblommande klematis inte ska beskäras utom av utrymmesskäl eller om plantan blivit kal och risig (beskärningsgrupp 1). Sorter som blommar på årsskotten dvs sommar–höst beskärs hårt antingen sen höst eller tidig vår (beskärningsgrupp 3). Engelsmännen säger: ”If it blooms before june, don’t prune”! En mer noggrann beskrivning av hur klematis ska beskäras bygger på tre olika beskärningsgrupper. Tag reda på vilken grupp din klematis tillhör (information om detta finns på växtskyltarna på vår klängväxtavdelning) och gör enligt faktaruta på nästa sida.

ANGÅENDE PLACERING AV KLEMATIS
Att få se den mörkblommiga Clematis ’Romantika’ blomma i ett silverpäronträd är en upplevelse. Men att se en härva av alpklematis växa upp längs de vackra stammarna på ett glanskörsbär eller en strimlönn är förkastligt. Det är heller ingen prydnad att se samma sorts härva hängande och dinglande på vackra tallstammar. Tänk dig också för innan du planterar klematis bredvid en barrväxt. Dessa skadas av sällskapet och tappar barren. Men att låta dem klättra i en spretig gammal bergtall må vara hänt. Utnyttja gärna döda barrväxter som klätterställningar, t ex en död tuja är ett perfekt växtstöd. En småtrist forsythia eller schersmin kan du få att ”blomma om” med hjälp av en viticella-klematis. Men däremot vackra solitärbuskar som t ex klockbuske, japansk lönn eller japanskt gaffelolvon kan aldrig förskönas med en klematis. Den mest perfekta placeringen för en klematis är i en fristående ”pagod-spaljé” som kan beskådas från olika håll. Den kan både förhöja och försköna en perenn- eller rosrabatt påtagligt.

KLEMATIS I KRUKA
För att lyckas med odling i kruka behövs ett rejält kärl med dräneringshål i botten. Riktvärdet för en kruka till klematis är diameter 30–40 cm och djup 50–60 cm. Använd en bra jord, t ex jord avsedd för kruka/balkonglåda eller rosjord. Grundgödsla med benmjöl eller Chrysan. Växter i kruka är mer utsatta för vinterns kyla än om de är planterade i trädgården. För att inte rötterna ska skadas behöver krukan isoleras. Fodra insidan redan före plantering med t ex liggunderlag (täpp inte till hålet i botten) eller frigolitskivor. Alternativt sätt hela krukan i en större låda med luftig isolering eller bädda in den i bubbelplast. Om krukan inte står under tak bör den skyddas mot väta. Vattna mycket sparsamt eller inte alls under hösten, krukan bör torka upp något innan vinterkylan sätter in. Se även växtrådet ”Fleråriga växter i kruka”.

LÄMPLIGA SORTER FÖR KRUKA
Vi rekommenderar i första hand klematissorter som är härdiga upp till zon V, med några få undantag. Många småblommiga klematis är härdiga, tåliga och särskilt lämpliga för odling i kruka. Sorter i Flammula-, Integrifolia- och Viticella-Grupperna skärs ner helt på senvintern vilket gör dem extra lätthanterliga. Några förslag: Atragene-Gruppen (blommar vår och försommar) t ex ’Ballet Skirt’, ’Blue Tapers’, ’Propertius’. Clematis x diversifolia parmaklematis. Rik, lång blomning (juli–sept). Clematis Flammula-Gruppen ’Rubromarginata’. Rikblommig, med underbar mandeldoft (juli–sept). Integrifolia-Gruppen t ex ’Pretty in Blue’, lång blomning (juni–sept). Clematis viticella, italiensk klematis (juli–sept)

Se vårt e-handelssortiment för kläng & klätterväxter här. (Observera att produktsortimentet på e-handeln kan skilja sig från den fysiska butiken. Mer finns att handla i vår handelsträdgård.)

X