Det är inte de lyxiga hotellnätter eller storslagna rosenbuketter som väcker min kärlek. Det mest romantiska är inte heller solnedgången på Bali. Inte heller de fnissande nakenbaden en varm natt i augusti. Det mest romantiska jag vet är blicken från sambon en tidig morgon vid frukostbordet. En blick som säger mer än ord. Ett ögonkast från en poolsvetsare i smutsiga arbetsbyxor som ger mig ett långt tyst ögonkast. Två ögon fyllda med kärlek utan röst. Doften av svetsrök och olja som sätter spår i mina kläder efter han åkt till jobbet. En vanlig måndag där han ger extra tid att se mig med den där gröna blicken och ett lite snett leende.
En gång när han rest bort låg det en vissen narciss under täcket när jag gick och la mig. Min favoritsort Narcissus odoratus som doftar dyr parfym. En skrynklig lapp med ord som höll om mig en hel natt. Att minnas kärlekshandlingar ger livet en extra dimension. Det plockar fram det starkaste i mig.
Vi firar inte alla hjärtans dag hemma hos oss. För mig är det för uppenbart och kommersiellt. Älskar vardagslivets små höjdpunkter. Jag blir glad för ett tänt ljus, framlagda böcker och en kopp grönt te.
/ Victoria
