Mitt växtrike är ett fågelrike. Jag har en söndertummad fågelbok med läten och noggranna beskrivningar.
Även min sambo har börjat förkovra sig i de fladdrande nyttodjurens värld. På morgnarna dricker vi vårt kaffe med tidning och fågelbok. Under helgerna har vi fullt upp med att tyda fåglarnas läten. Vi tävlar lite om vem som kan identifiera och namnsätta dem. Jag är inte så duktig men hör mig själv låta mycket trovärdig när jag säger –Det är en rödhake! Och trycker på knappen som spelar upp dess kvittrande sång. Sambon ser skeptisk ut men låter mig hållas.
Fågelboken har blivit lika viktig som morgontidningen. En slags ny lärdom som ger oss närhet till det levande djurlivet. Men glädjen över det rika fågellivet är också dubbel. När vår älskade katt står stolt med en vettskrämd talgoxunge i munnen utanför terrassdörren. Vi förmanar honom som föräldrar gör med sina barn, men en timme senare kommer han in med en ny unge. Vi håller små begravningar för fåglarna. Känner skuld över jägaren som bor i vårt hus. Han verkar totalt oberörd över de små gropar vi gräver i trädgården och blommor som läggs prydligt över jordhögarna. Små fågelliv släcks och och nya föds i holkarna som vi satte upp förra året.
Vi deltar i naturens kretslopp och igår köpte jag en fjärilsbok. Jag har redan läst i smyg för att sedan storstilat beskriva pärlemofjärilens egenskaper och amiralens färgteckning. Kan lova att sambon kommer att bli grymt imponerad över mina kunskaper. Det gäller bara att se tillräckligt övertygande ut när vi står bland jätteverbenans blommor och ser fjärilarna slå sig ner i det violetta buskaget. ( Glöm inte bort fåglarna..de är hungriga och det är kallt just nu. )
Fågelmatare från Zetas. Klicka här.
Läs mer om bästa fågelmaten här.
/ Victoria
