Just nu befinner jag mig på Öland. Det är något sakralt vemodigt och alldeles underbart att öppna dörren till mitt älskade sommarhus på hösten. Det doftar lite fukt, nypon och jord. Piprankans stora blad ligger som blöta näsdukar på farstukvisten. Älskar ljuset på Öland och tystnaden som omsluter kroppen. Nu ska jag städa undan sommaren och vinterbona…
Det är något speciellt med solblekta gardiner, sömniga pelargoner och fårskinnsfällar…
Vi hörs snart igen!