Bästa stunden på dagen är morgonen. Speciellt på helgerna om jag är ledig. Går i träskor och urtvättat nattlinne på fuktigt grus. Vår katt gör mig sällskap på den lilla vägen upp till brevlådorna. Fågelkvitter och disigt augustiljus. Doft av heliotrop och nyklippt gräsmatta.
Jag tycker om att ta tillvara dessa små stunder. Sparar dem som små sommarminnen när vintern tränger sig på. Ibland går jag tillbaka i gamla blogginlägg och drömmer mig tillbaka när det är som mörkast. Samtidigt tycker jag om kontrasterna i livet. Guld och silver. Svart och vitt.
I vasen står den vinröda Fjärilsbusken Buddlejan ’Black Knight’ som övervintrat tredje året i rad. Jag kan erkänna att jag envist planterat ett antal som frusit bort genom åren.
I år är den nästan två meter hög. Har klippt in topparna i våras som var torra, men annars ingen beskärning. Vintertäcker den med löv och granris i november. Härdig i zon 2.
Till vänster i korgen har jag planterat en Rönnbärsapel, Malus toringo E. Räknar med att den är tillräckligt härdig och att jag ska slippa bära in den till garaget i vinter. Den har ett vackert bladverk och får fin höstfärg. Blommar i rosavitt på våren. Den är härdig till zon 5, så nu håller jag tummarna. Tycker det mörkröda bladverket är så fint mot de grånade möblerna.
Morgonsol som silar genom det vita sommarljuset, rosenskäran och de storbladiga lammöronen.
Idag fyller yngsta sonen sjutton år, så nu blir det tårta och kaffe hemma hos hans pappa. Tänk sjutton år sedan jag höll ett litet knyte vid mitt bröst. Så länge sedan.. fast ändå inte.
Kram V
