Konsten att se det vackra i det ovackra. Jag fick tidigt lära mig beskåda och utforska växter i minsta detalj. Vintern är en sådan tid. Fuktig doftande mylla. Klematisens säregna krulliga fröställningar. Buxbomskloten som nyss fått en skir slöja av vindslungande snöflingor.
Ser de bruna ormbunksbladen krama varandra i den bitande kylan. Det är tid för reflektion, vila och eftertänksamhet.
Jag slår in enkla paket med omsorg och kärlek. Brunt papper med grovt snöre. En kvist från skimmian eller en murgrönsranka. Några vackra skrivna ord till de jag älskar. Att få ge är den största gåvan. Vänder blad i min trädgårdskalender och längtar efter takdropp och honungsdoftande narcisser…
/V
Bilderna i inlägget är hämtade från filmen ’En Trädgårdsmästares väg’.
Se filmen här
