Jag saknar våren och solen som värmer min solbleka kind.
Längtar efter bladutspring, vintergäckens solgula ansikten och svällande kastanjeknoppar. Jag går ut för tionde gången och letar efter snödroppens knoppar. Rafsande och krafsande letar jag efter grönt liv. Jag som brukar säga att trädgården ska få mogna fram. Ta sin egentid och låta ödmjukheten bo i det levande långsamma. Men nu är jag otålig! Även en lugn harmonisk trädgårdsmästare kan längta efter ett glas svalt rose i vårsolens glans. Jag vill måla läpparna i rosenrött. Välkomna våren med ett glädjeskrik och bjuda hem vänner på mingelparty under blommande äppelträd.
Jag vill plantera ut småblommiga sammetssvarta penseer i min stora skål på trappen. Jag köper hem mängder av tulpaner, de står överallt i huset. De symboliserar våren, att jag snart kommer att få stoppa händerna i solvarm mylla.
Lev i nuet säger jag ofta till mig själv, använd din mindfullness i vardagen. Lätt kan man tycka.. när gräsmattan ser gråmöglig ut, och ormbunkarnas blad är lika förtorkade som ett använt melittafilter.
Jag har väntat länge nog och funderar allvarligt på att sätta ut en värmelampa i trädgården för att få fart på eländet. Jag är en skör otålig trädgårdsmästarinna som saknar tålmodighet. Jag vill se en resultatrapport från naturens kontor.
Känner ni vårlängtan?
Kram V
